Ahlström, Kristofer

Kristofer Per Arne Ahlström är en svensk författare och journalist. Han är uppvuxen i Visby och på Fårö. Särskilt Fårö ligger honom varmt om hjärtat. Trots att han lämnade ön som ung, blir han tråkad av folk i Stockholm för att han envisas med att åka till Gotland varje månad. "En längtan som blir starkare och starkare." Som 22-åring tog han sig till London och arbetade i en skivaffär. När han flyttade till Stockholm hamnade han i biljettkassan på Dramaten. Här fanns det stundtals lugna stunder, då han kunde träna sig på att skriva artiklar som sedan skickades till olika tidningar. "Jag visste att jag ville skriva, men jag hade ingen utbildning, erfarenhet eller kontaktnät", men han fick ändå in en fot som frilansare. Numera har han fast arbete på DN kultur. När Kristofer Ahlström satte igång med "Bara någon att straffa" (2011) var tanken att han skulle skriva om den egna uppväxten på Fårö och om manlig vänskap. När han läste att tomterna på Fårö var de mest övervärderade i hela landet ändrade han inriktning och gav romanen ett större samhällsperspektiv. Gamla kompisen Jonas möter huvudpersonen vid båten. Jonas bor kvar på Gotland. "Jag vågade aldrig flytta härifrån, för jag skulle aldrig ha råd att flytta tillbaka igen." Själv flyttade vår namnlöse huvudperson till Stockholm. Nu var han hemma för att begrava "morsan" och rensa ut huset, där både han och mamman vuxit upp. Sista kvällen de pratades vid i telefon hade hon ondgjort sig över fastlänningarna som tagit över Fårö och nu påstod att de kommit till paradiset. "Paradiset", fnyste hon och fortsatte att berätta "nödhistorier", som hon brukade; om Göran som fick sluta på båtfabriken, folk som blivit arbetslösa, som gift sig förhastat, blivit sjuka eller alkoholister. Själv var hon ensamstående och arbetslös sedan fabriken på Bomvägen flyttade någon annanstans, där arbetskraften var billigare. Och huset hade hon inte råd att ha kvar, hundrafemtio år av släkthistoria måste säljas. "Och inte kunde man tro att du också skulle gå och bli vuxen." Det var efter det, samtidigt som han förstrött stod och bläddrade i en cykelkatalog, som hon la hon på luren och gick och hängde sig i en elsladd.