Fridegård, Jan

Den svenske författaren Jan Fridegård (egentligen Johan Fridolf Johannesson, han skrev sig länge som Fride Johansson) föddes som sjätte barnet i Enköpings-Näs, Uppland. Fadern var statare, under närmare trettio år arbetade han på Katrinedals herrgård utanför Enköping där han blev ladugårdsförman. Som trettonåring blev Jan faderns medarbetare i ladugården, men efter fem år hade han fått nog och ville pröva något annat. Morfar och farfar var båda indelta soldater och Jan tog stamanställning vid Livregementets dragoner i Stockholm. Det skulle visa sig inte passa honom så bra. Han tog avsked 1918 och efter att ha råkat i bråk i samband med utryckningen dömdes han till några månaders straffarbete av en krigsrätt. Därefter prövade han en rad olika yrken; lantarbetare, fabriksarbetare, affärsbiträde, försäkringsagent. Periodvis gick han också arbetslös och var en tid närmast ekonomiskt utblottad. Han kunde därför inte betala när han ålades underhåll i ett faderskapsmål, vilket ledde till att han blev tvångsintagen på ett arbetshem. Dessa erfarenheter av ett djupt orättvist samhälle gjorde honom tidvis bitter, men inspirerade honom också i hans skrivande.