Neander, Eva

Eva Neander föddes i Jukkasjärvi. Sin uppväxt tillbringade hon i Härnösand som också utgör förebilden för den småstadsmiljö som hon skildrar i sin första novellsamling "Staden" (1947). När hon är sex år dör hennes far, modern gifter om sig några år senare och familjen flyttar till Borås. Dessa tidiga barndomshändelser är något som hon upprepade gånger återkommer till och bearbetar litterärt. Om barndomen heter det att hon "levde i ett permanent tillstånd av olust som nog i hög grad var konstitutionellt betingat. Starkast minns jag känslan av att jämnt vara trött, numera kallas den för asteni, men då hette den lättja, värderades moraliskt och var sin ägare till mycken förtret."